Olof Åslund

Avhandlingens titel: Health, Immigration, and Settlement Policies Institution: Nationalekonomiska institutionen Disputationen äger rum fredag 19 januari kl. 13.15 i Hörsal 2 Ekonomikum, Kyrkogårdsgatan 10. Fakultetsopponent är George J. Borjas, Harvard University, USA.

Sämre arbetsmarknaden för flyktingar genom placeringspolitik

"Hela Sverige-strategin" för att styra flyktinginvandrares bosättning i Sverige försämrade deras möjligheter till sysselsättning och inkomst, och ökade socialbidragsberoendet. Det är ett av de resultat som Olof Åslund presenterar i sin avhandling om konsekvenserna av den svenska politiken för invandrares bosättning och arbetsmarknad.

I de flesta västländer är den invandrade befolkningen geografiskt koncentrerad till ett fåtal storstadsområden. Detta uppfattas ofta som ett problem, dels för att det antas försvåra integrationen i samhället, dels för att de regioner som tar emot en stor del av invandringen tycker sig bära en orättvist stor börda. Sverige införde 1985 ett system för flyktingmottagning där individen inte själv fick välja bostadsort, utan kommunplacerades av staten. Reformen innebar också ett nytt system för integration på arbetsmarknaden, där flyktinginvandrarna skulle delta i en längre introduktionsperiod innan de gick vidare till jobb eller utbildning. Systemet kom senare att kallas "Hela Sverige-strategin".

Olof Åslund har i sitt avhandlingsarbete bland annat studerat konsekvenser av denna reform. Resultaten visar att systemet hade långsiktiga negativa effekter på inkomster, sysselsättning och socialbidragstagande bland de individer som påverkades av den. Förvärvsinkomsten minskade med i genomsnitt 25 procent och andelen som varken studerade eller arbetade ökade med en tredjedel.

Systemet har kritiserats för att kommunplaceringen ökade flyktingarnas omflyttningar inom Sverige, genom att placera folk där de inte ville bo. Resultaten ger dock endast svaga bevis för att detta är fallet. När det gäller vilka lokala faktorer som påverkar individers flyttbeslut och val av bostadsort visar resultaten att invandrare dras till stora orter, individer från det egna födelselandet och kommuner med hög invandrartäthet. Det lokala arbetsmarknadsläget påverkar också besluten.

Att bo tillsammans med andra invandrare kan ha både positiva och negativa effekter på inkomst och sysselsättning.Vid en första anblick verkar effekten vara negativ - förvärvsinkomsten är i genomsnitt lägre i kommuner med en stor befolkning från individens födelseland. På grund av så kallade sorteringsproblem är detta en förhastad slutsats. Regionala inkomstskillnader kan vara en effekt av vilka individer som bor i de olika kommunerna, snarare än av invandrartäthet i sig. Om man använder statistiska metoder för att hantera sortertingsproblemet visar resultaten att det finns positiva effekter både på inkomster och på sysselsättning av närhet till personer med samma ursprungsland. Denna effekt verkar också vara starkare bland de lågutbildade. En tolkning av detta är att sociala nätverk är viktigare för individer med svag ställning på arbetsmarknaden.

Författare: Olof Åslund
Avhandlingens titel: Health, Immigration, and Settlement Policies
Institution: Nationalekonomiska institutionen
Disputationen äger rum fredag 19 januari kl. 13.15 i Hörsal 2 Ekonomikum, Kyrkogårdsgatan 10.
Fakultetsopponent är George J. Borjas, Harvard University, USA.
Vidare information: Olof Åslund kan nås på telefon 018-471 71 40 eller e-post Olof.Aslund@nek.uu.se