Kerstin von Brömssen
Abstract
Frågor om kultur, religion och etnicitet kan ses som olika uttryck för en grundläggande problematik. Det handlar ytterst om frågor om makt, rättvisa och jämlikhet, men med en gestaltning inom den kulturella eller religiösa sfären. Därför väcker frågan om de Andras religion påfallande ofta starka känslor.
Kerstin von Brömssen visar i sin avhandling “Tolkningar, förhandlingar och tystnader. Elevers tal om religion i det mångkulturella och postkoloniala rummet” att elever i grundskolans senare år har en hög medvetenhet om kulturell och religiös mångfald. Men det krävs ett avancerat översättningsarbete för att överbrygga skillnader och konstruktioner av olikhet. Det är inte alltid detta sker. Religion framträder i studien, genom elevers tal inom en multietnisk skola, som en tydlig skillnadsskapande kategori mellan Vi och de Andra. Föreställningar om religion reproducerar gränser, särskilt mellan elever med en etnisk svensk bakgrund och elever som själva positionerar sig med en mer eller mindre tydlig muslimsk religionstillhörighet. Att leva med olika erfarenheter och inom olika kulturella språk tycks ge svårigheter till identifikation och man har svårt att finna begrepp med vilkas hjälp man kan förstå varandra. Etniskt svenska elevers tal om religion bidrar till att konstruera ett ”vi och dom” mellan de elever för vilka religion är en betydelsefull del av livet, och de elever som anser att de nått ”längre” utefter samma tids- och utvecklingslinje och således omfattar ”modernare” förklaringsmodeller. Tiden användes som en tydlig skillnadsskapande kategori.
Att leva i diaspora framträder som ett särskilt slags medvetande hos intervjuade elever med annan bakgrund än etnisk svensk. De flesta eleverna med en sådan bakgrund talar ofta om sitt ursprungsland som en aktiv referenspunkt, likväl som det finns en stark medvetenhet om att man lever utanför detta område. Denna medvetenhet framträder inte minst i talet om den egna religionen.
Vidare visar studiens elevintervjuer att framför allt bristen på utmanande innehåll, samt bristen på bekräftande av den egna identiteten, är de två mest distinkta och diskuterade anledningarna till att skolan framstår som “tråkig”. Eleverna efterlyste fler samtal och diskussioner om olika uppfattningar och tolkningar, för att själv kunna känna igen sig och utföra relevanta bedömningar.
Studien uppmärksammar problematiken inom den svenska monokulturella skolan.
Om författaren: Kerstin von Brömssen arbetar som forskare vid Göteborgs universitet.
Fakta Avhandlingen med titeln: “Tolkningar, förhandlingar och tystnader. Elevers tal om religion i det mångkulturella och postkoloniala rummet.” las fram vid Göteborgs universitet i oktober 2003.