Daryani, Achraf, Diet and metabolic risk factors in immigrant women from the Middle east and Swedish-born women : a cross-sectional study of women from Iran, Turkey and Sweden. - Uppsala : Acta Universitatis Upsaliensis, 2006. - 70 s. : ill. – (Digital Comprehensive Summaries of Uppsala Dissertations from the Faculty of Social Sciences ; 15)
Abstract: [English]
The increasing number of immigrants in Sweden during the past decades has brought the health of different ethnic groups into focus. Many groups of immigrants in Sweden have a higher risk of cardiovascular disease (CVD) and coronary heart disease (CHD) than a Swedish reference group. The objective of this thesis was to study the health status and prevalence of metabolic risk factors among immigrant women from Iran and Turkey in comparison with native-Swedish women. The analyses are based on a cross-sectional study of first-generation immigrant women and women born in Sweden aged 35-64. The women underwent a clinical examination, including blood sampling and anthropometric measurements. Dietary intake was assessed by four repeated 24-hour food intake recalls.
The results show important ethnic differences in risk factors for CHD and the metabolic syndrome between the immigrant and the Swedish-born women. Immigrant women from Iran and Turkey are heavier, with a higher prevalence of abdominal obesity and an unfavourable lipid profile and a high degree of physical inactivity during leisure-time, which may predispose for a higher incidence of diabetes and atherosclerotic CVD. The associations between dietary variables and metabolic risk factors were generally relatively weak. The degree of underreporting of the energy was significant, especially among immigrant women, which might have attenuated possible associations. The fatty acid profile of the diet and in serum among the immigrant women indicated both favourable and unfavourable features, despite a higher prevalence of obesity and dyslipidemia compared to the Swedish-born women. Signs of oxidative stress and inflammation are evident in the immigrant women from the Middle East.
With reference to ethnical differences in metabolic risk factors, as demonstrated in this thesis, increased emphasis should be given to modifying the underlying factors such as overweight/obesity and physical inactivity associated with the metabolic syndrome in various immigrant groups.
Keywords: cardiovascular factors, metabolic risk factors, immigrants, Iranian, Turkish, Swedish, Middle East, dietary intake, underreporting, dietary fat, fat sources, antioxidant intake, oxidative stress, inflammation, C-reactive protein, isoprostanes.
Abstract: [Swedish]
Hjärt- och kärlsjukdomar är idag en dominerande orsak till sjuklighet och tidig död i västvärlden och i många utvecklingsländer. Men medan industriländerna visar en dramatisk minskning av sjukdomsförekomsten har det skett en snabb ökning i många u-länder, samt i många migrerande befolkningar. Av Sveriges nästan nio miljoner invånare har fler än 1,6 miljoner svenskar sin bakgrund i 170 olika länder. Ungefär 12 procent av Sveriges befolkning är första generationsinvandrare och cirka 20 procent av befolkningen under 25 år har utländsk bakgrund.
Flera rapporter från Socialstyrelsen visar att invandrare generellt sett har sämre hälsa och mer omfattande sjukfrånvaro och förtidspensionering än infödda svenskar. I dessa rapporter visas stora skillnader i sjuklighet mellan män och kvinnor. Kvinnor är betydligt oftare sjuka än män.
Därför är kartläggning av hälsotillståndet hos olika invandrargrupper angeläget, säger Achraf Daryani, som i sitt avhandlingsarbete har karakteriserat hälsotillståndet hos kvinnor som invandrat från Iran och Turkiet.
Hon har identifierat riskfaktorer och undersökt förekomst av hjärt- och kärlsjukdom, men också närliggande sjukdomar som fetma, hypertoni (högt blodtryck) och diabetes, och jämfört med svenskfödda kvinnor i samma ålder. Hon visar att invandrarkvinnor har högre BMI, mer bukfetma, mer ofördelaktiga blodfetter och mindre fysisk aktivitet på fritiden än svenskfödda kvinnor. Dessa ohälsosamma mönster innebär en ökad risk för hjärtkärlsjukdom och diabetes hos invandrarkvinnor. Det finns alltså ett behov av preventiva åtgärder för att främja hälsosamma livsstilsförändringar i högriskgrupper, till exempel kvinnor som invandrat från Mellanöstern, menar Achraf Daryani.
Mer kraft måste också ägnas åt att öka kunskapen om livsstilsförändringars betydelse för hälsan inom invandrargrupper. Och detta måste ske på många olika sätt eftersom gruppen invandrare är ytterst heterogen beträffande bland annat utbildningsnivå och kulturell bakgrund, säger hon.
Tillbaka till föregående sida