Gunilla Jansson

Doktorsavhandling att framläggas
lördag 20 maj kl. 10.00 i Ihresalen, Språkvetenskapligt centrum, Uppsala

Abstract

Kunskap om svenska textmönster viktigt för invandrare

Lärare i svenska som andraspråk bör i sin undervisning lägga större vikt vid att lära ut typiska svenska textmönster för att underlätta för invandrare att skriva på svenska språket. Det är en viktig slutsats i Gunilla Janssons avhandling i vilken hon analyserar kulturbundna uppfattningar om texters uppbyggnad och utformning.

Inom undervisningen i svenska som andraspråk har man allt mer börjat uppmärksamma de svårigheter för invandrare att anpassa sig till en ny skrivkultur. Den centrala frågan i Gunilla Janssons avhandling är om det finns ett samband mellan en specifik kulturgrupp och sättet att strukturera en text på svenska. Inom internationell skrivforskning har man kommit fram till att det inom olika kulturer existerar skilda uppfattningar om vad som är en bra text. Det har man kunnat visa genom att exempelvis studera kursplaner, läromedel och handböcker. Man har till och med velat koppla samman skilda sätt att skriva inom olika kulturområden med olika intellektuella stilar. Exempelvis skulle det existera en typiskt "tysk" stil, som skiljer sig från den typiskt anglosaxiska. Dessa skillnader skulle hänga samman med olika utbildningstraditioner och skolbildningar. Gunilla Jansson har genomfört en kontrastiv undersökning som skall ses som en tillämpning av de teorier om sambandet mellan text och kultur som vuxit fram under framför allt det senaste decenniet. I fokus för undersökningen står en grupp iranska skribenter och deras texter och skrivande på svenska och persiska i olika situationer. En grupp med svenskar och en grupp med invandrade skribenter av blandad härkomst har fått fungera som jämförelsematerial.

Resultaten pekar mot att det finns vissa mönster och strategier i skrivandet på svenska som andraspråk som verkar vara kulturspecifika. Medan iraniernas texter i allmänhet följer det klassiska argumentationsmönstret med en allmän bakgrundsbeskrivning i inledningen tenderar svenskarna att ge tesen och problemet en mer framskjuten plats. Flera delar av undersökningen talar för att dessa strategier kan förklaras med påverkan från förebilder i det skrivsamhälle som skribenterna har omgivits av i sin hemkultur. Dessa förebilder eller uppfattningar om hur man skriver olika typer av texter kan ha förmedlats på ett mer eller mindre klart utsagt sätt genom modersmålsundervisningen i skribenternas hemkultur. På detta tyder bland annat de intervjuer som genomförts med de iranska skribenterna. Ett annat resultat är att iraniernas texter inte innehåller lika mycket "småord" som svenskarnas som hjälper till att få texten att hänga ihop. Detta resultat skall snarare förklaras utifrån språkstrukturella skillnader än kulturpåverkan.

Resultaten av Gunilla Janssons undersökning bör kunna komma till användning i utbildningssammanhang. En viktig slutsats är att lärare i svenska som andraspråk i sin undervisning bör lägga större vikt vid att lära ut typiska svenska textmönster. Ett sätt kan vara att träna invandrarskribenten i att ha kontroll över större enheter i texten än satser och meningar.

Abstract

For an adult immigrant student, writing in a second language often means adapting to a new writing culture. The main research question dealt with in this dissertation is whether L1 rhetorical influence occurs in writing in Swedish as a second language (SSL).
The material consists of 35 argumentative texts written by immigrant Iranians and two control groups consisting of 66 texts written by Swedes and 32 texts written by immigrant student writers of varying language background.

The study tries to combine methods and concepts from both text linguistics and classical rhetoric. The text analyses include cohesion and coherence patterns, linear structure and argumentative strategies in the rhetorical parts of the text.

The results show that the most salient differences between the Iranian group and the control groups concern the argumentative patterns, whereas the results from the analysis of the coherence patterns rather point to similarities between both groups of SSL writers. While the argumentation in the Iranians' texts most often follows the pattern "situation-problem" and begins with a general introduction to the problem, the texts in the control groups are dominated by the "problem-solution" pattern, and in many cases an introduction to the problem is lacking.

It is argued that the argumentative patterns that distinguish the Iranians from the control groups might be explained by different writing traditions and values in the writers' cultural background. This assumption is supported in interviews with the writers and with a group of Iranian reference persons.

Disputationen äger rum lördag 20 maj kl. 10.00 i Ihresalen, Språkvetenskapligt centrum, Villavägen 4. Fakultetsopponent är docent Lars-Johan Ekerot, Lunds universitet. Gunilla Jansson kan nås på telefon 018-471 68 74.

Tvärkulturella skrivstrategier. Kohesion, koherens och argumentationsmönster i iranska skribenters texter på svenska : a study of cohesion, coherence and argumentative patterns in essays written in Swedish by Iranian students. Uppsala : Institutionen för nordiska språk, Univ., 2000. - (Skrifter / utgivna av Institutionen för nordiska språk vid Uppsala universitet,  ISSN:99-0425656-X;  49). Med sammanfattning på engelska
E-post: Gunilla.Jansson@nordiska.uu.se