Löwén, Åsa, Asylexistensens villkor : resurser och problem i meningsskapande hos asylsökande barn i Sverige. - Uppsala : Religionspsykologi, Teologiska institutionen, Uppsala universitet, 2006. - 228 s.
Abstract: [English]:
About 40% of the world’s refugees are children. Therefore it is important to learn more about their complex situation. There is a lack of knowledge concerning asylum-seeking children’s ways of making meaning.
This study focuses on the resources and problems 20 asylum-seeking children in Sweden, (10 boys and 10 girls, aged 7-14, speaking Arabic, Bosnian or Russian), have had in their meaning making. Meaning making is here defined as: A way to interpret and handle the situation a person encounters. It also includes existential questions. The person’s life history, coping (behaviours, emotions, and/or cognitive strategies) and relations/religion are elements in meaning making. Special attention is focused on identifying resources, as the problems are better known.
The research design was based on a mixed method approach, including both qualitative and quantitative methods. Data were collected from medical records of, interviews and questionnaires with, and drawings by the children. For an adequate analysis of the multi-factorial data a theoretical framework was constructed which included theoretical constructs from Erik H Erikson, Paul W Pruyser, James W Fowler, Ana-Maria Rizzuto, Jan van der Lans and Annemarie J M Smith.
The school environment, with its teachers, schoolmates and physical grounds, has emerged as the most essential resource for the children. The school offers a place where creativity and play are allowed, i.e. a functioning illusionistic world, according to Pruyser’s theory. Other resources include the opportunity to live a life as ordinary as possible, and, to a lesser extent, the children’s faith system. By using Rizzuto’s theory of god-representation via the child’s relation to the mother, two different God-images emerged. A major problem for the children has been the agonizing waiting for the decision of whether or not they will be allowed to stay in Sweden, and their mental health deteriorated during the waiting time.
Keywords: Asylum-seeking children, Meaning making, Illusionistic world, God representation, Religion, Resources, Coping, Resilience.
Abstract: [Swedish]
Ungefär 40 procent av världens flyktingar är barn, och därför behövs mycket kunskap om deras komplexa situation. Åsa Löwén har undersökt vad som kan underlätta respektive försvåra tillvaron för barn som söker asyl i Sverige. Vid sidan av forskningen är hon präst i Svenska kyrkan och legitimerad läkare.
I fokus för studien står 20 asylsökande barn, som talar arabiska, bosniska eller ryska. Hur gör de för att försöka skapa mening i tillvaron? Åsa Löwén har utgått från intervjuer med barnen, enkäter, teckningar och journaler.
Det meningsskapande som undersöks definieras som ”ett sätt att tolka och hantera den situation i vilken personen befinner sig”. I meningsskapandet ingår hur personen försöker bemästra allt ifrån existentiella frågor till vardagliga problem.
Det stora problemet för barnen är den orofyllda väntan på beslutet om de får stanna eller inte i Sverige, och deras mentala hälsa försämras under väntetiden.
Avhandling visar att det finns resurser hos barnen, som kan användas för att de ska må bättre. Det ska inte behöva gå så långt att de blir apatiska.
Undersökningen visade att skolan är den allra viktigaste resursen för de asylsökande barnen. Skolmiljön med sina lärare, skolkamrater och lekplatser är en plats där kreativitet och lek är tillåten. Det är en så kallad ”illusionistisk värld”, en fristad där barnen kan finna balans mellan sin inre värld och de yttre, problemfyllda omständigheterna.
I skolan kan de få vara sig själva på ett sätt som de annars inte kan. Hemma lever de i stor oro över om de får stanna i Sverige eller inte och i många fall behöver de vara tolkar åt sina föräldrar.
En annan viktig förutsättning för barnens meningsskapande är att leva ett så normalt liv som möjligt. Det försöker de flesta asylsökande familjer göra så långt det är möjligt, och här behövs verkligen samhällets stöd.
Barnets eget trossystem och Gudsbild påverkar också hur de asylsökande barnen hanterar situationen. Åsa Löwén prövar i sin avhandling Ana-Maria Rizzutos teori om modersrelationens betydelse för uppkomsten av en Gudsrepresentation. Via den får hon fram att två olika Gudsbilder förekommer bland barnen. Det ena är att Gud är god och pålitlig, och det andra är att Gud är nyckfull och inte riktigt går att lita på.
Tillbaka till föregående sida