Dikter av Namdar Nasser
Dina ögon
är den svarta hemlighet
som lockade urmänniskan in
i grottans varma famn
Dina bröst
med toppar av kaffebönor
är de uppenbarelsernas berg
som profeterna gick miste om
Du är begäret
förkroppsligat i en färg
som bara olivträden inte åtrår
Du är en solmogen kvinna
med hårsvallar av den mörkaste natten
Du är en puma
rytande ur Amazonas djup
i kärlekens vildaste ögonblick
Du är en generös kontinent
stolt bärande på en barmhärtighet
som den vite mannen ännu inte erövrat
Jag vill vara hav
natt och dag skölja över
din kropps exotiska stränder
Jag vill vara läppar
sommar som vinter smaka
dina ljuvliga frukter av kyssar
Med mig blir du vacker en kvinna
Med dig blir jag besatt en man
Sätt dig på min matta av drömmar
låt oss flyga genom den tusen första natten
och skriva ännu en saga
En bit av det förestående mörkret
dyker ned från skyn
slår an teleledningens snötjocka sträng
En tyst slinga faller vit ner
Korpen blickar in genom fönstret
din nakna kropp
ännu en förbleknad syn
en begravd dimension
Orden lyfter på
mina tankar
flyger bort
förbi den frusna sjön
till ett land i söder
innan den trådlösa världen tar över
innan korpen inkorporeras i natten
Jag lämnade ett land
det var förbjudet att älska där
Jag lämnade ett annat land
det var tillåtet att mörda där
Jag kom till ett tredje land
leende stapplade jag fram mitt översatta jag
undfallande suddade jag ut mina avvikande konturer
men solen gick ned i mina barndomsminnen
Det var påbjudet att vara likgiltig där
Än vandrar jag från land till land
Fåglar sjunger sin frånvaro
Höstvinden vyssjar träden i sömn
En gulbrunorange matta av löv
lyfter en aning från marken
faller sönder i tusen och en bit
och du heter inte Jasmin
Tid är också avstånd
även detta bord mellan våra händer
Avstånd är också tid
även denna tystnad mellan våra ord
Jag gör inget anspråk på dina läppar
men på ditt leende
Kom och låt oss tillsammans med träden
gå igenom mörkrets prövningar
Kom till bönen
Kom till frälsningen
Säg:
Jag vittnar
Säg:
Det finns ingen kärlek
utom Kärlek
Kärlek är större
Det vuxna barnet ser i brunvita bilder
Den äldre mannen har återvänt från en resa i sjukdom
Snart ska han resa bort igen
men det vet inte lilla barnet om
Den äldre mannen kom i ett stort flygplan
och hade med sig ett litet flygplan
som med blinkande röda och gröna lampor
gick i cirkel på golvet
tills det slog av ena vingen mot ett bordsben
Det lilla barnet sitter i hans knä
tittar in i hans ögon
lika bruna som glaskulan han tappat i jordgubbslandet
Han springer ut i trädgården
Jordgubbarna glänser i solskenet
Han glömmer kulan
När han kommer tillbaka med näven röd
står modern redan klädd i svart
Tillbaka till Invandrarrapport
Tillbaka till Immigrant-institutets hemsida