Riksdagens snabbprotokoll 2000/01:98 Tisdagen den 24 april 2001

Anf. 11 Kulturminister MARITA ULVSKOG (s):

Fru talman! Kjell Eldensjö har frågat mig om jag avser att verka för ökade statliga anslag till Immigrantinstitutet i Borås och för en integrering av institutet i arbetet mot rasism och främlingsfientlighet.

Immigrantinstitutet är utan tvekan ett viktigt forsknings- och dokumentationscentrum om invandrare och flyktingar, till gagn såväl för allmänheten som för organisationer och myndigheter över hela landet. Sedan många år lämnar staten också ett årligt bidrag till institutet. Bidragets storlek bestäms av Statens kulturråd inom den totala medelsram som regeringen anvisar för bidrag till mångkulturella organisationer inom arkiv, dokumentation och forskning. För år 2001 har Kulturrådet anvisat ett bidrag på 900 000 kr till institutet, från en total ram på 3 073 000 kr.

I sitt budgetunderlag för 2002–2004 föreslår Kulturrådet en oförändrad medelsram för bidraget till mångkulturella organisationer. Därtill pågår, som jag har inhämtat, samtal mellan Kulturrådet och Immigrantinstitutet om att det statliga bidraget i större utsträckning bör gå till den egentliga verksamheten och mindre till att täcka lokalkostnader. När det gäller den slutliga medelsramen för kommande år kan jag naturligtvis inte föregripa regeringens överväganden i höstens budgetproposition.

Immigrantinstitutet har vid olika tillfällen även ansökt om extra bidrag till verksamheten från regeringen. Under 1996 fick institutet ett extra bidrag från staten på 500 000 kr. Regeringen tog senast ställning till ansökningar från institutet dels i beslut den 23 mars 2000, dels i samband med beredningen av budgetpropositionen för år 2001, utan att det dock föranledde någon åtgärd från regeringens sida. En förnyad ansökan från institutet om extra bidrag bereds för närvarande inom Regeringskansliet.

Arbetet med att motverka och förebygga rasism, främlingsfientlighet, homofobi och diskriminering sker genom en rad åtgärder på alla nivåer och inom olika delar av samhället. Aktiva insatser från folkrörelser och frivilligorganisationer av olika slag är oumbärliga. Inom ramen för den nationella handlingsplan mot rasism, främlingsfientlighet, homofobi och diskriminering som regeringen nyligen lagt fram redovisas en rad åtgärder som syftar till att främja och utveckla frivilligorganisationernas arbete, enskilt och tillsammans.

Genom att samla och sprida kunskap om invandrare och flyktingar är Immigrant-institutet i Borås en viktig resurs för att motverka rasism och främlingsfientlighet i samhället. Jag ser därför gärna att institutet, liksom alla andra goda krafter, är delaktigt i förverkligandet av handlingsplanen. För att ta till vara erfarenheter och kunskaper på området har Integrationsverket fått i uppdrag att föra en dialog med bl.a. frivilligorganisationerna. Det är dock i princip inte regeringens uppgift att “integrera” en frivilligorganisation eller annan liknande aktör i arbetet mot rasism och främlingsfientlighet. Det är i stället varje sådan organisation som själv har möjlighet att avgöra i vad mån och på vilket sätt den kan ta del i detta viktiga arbete.

Anf. 12 KJELL ELDENSJÖ (kd):

Fru talman! Jag tackar kulturministern för svaret. Jag kan med tillfredsställelse konstatera att kulturministern i svaret har givit uttryck för i grunden samma positiva inställning till Immigrantinstitutets verksamhet som jag själv har.

Den stora frågan är om verksamheten kommer att kunna bedrivas och fortsätta att utvecklas på det för hela samhället så värdefulla sätt som har skett hittills. Institutet är, precis som det framgick av svaret, ett forsknings- och dokumentationscentrum som har migration och invandrarperspektivet som utgångspunkt. Institutet har med sitt arkiv, bibliotek, museum och förlag en allmän kulturell inriktning som täcker flertalet av de olika invandrargruppernas kulturyttringar. Biblioteket, t.ex., rymmer över 12 000 böcker och rapporter.

Immigrantinstitutet, som startades så tidigt som 1973 och flyttade till Borås 1975, har också tagit till sig IT-tekniken, och man började därför tidigt att sprida immigrations-relaterade information via Internet. Man har nu en sajt med över 4 000 sidor. Nya sidor tillkommer och förbättringar görs ständigt. Myndigheter och organisationer, liksom enskilda, är flitiga läsare av hemsidan, som i dag har ca 300 besök per dag.

Ett antal organisationers hemsidor går via institutets hemsida, t.ex. Samling mot rasism och diskriminering, Sveriges invandrarförfattares förbund och Internationella konstnärer i Sverige – för att nämna några. Det finns ett antal tjänster via institutets Internetverksamhet som jag inte kommer att ge mig tid att räkna upp.

Fru talman! Med denna mycket lilla och komprimerade redogörelse som bakgrund tror jag att man kan påstå att Immigrant-institutets verksamhet inte på något sätt är partipolitiskt kontroversiellt. Tvärtom måste det ligga i alla partiers intresse att det finns institutioner i Sverige som i sin verksamhet utgår från ett allmänt invandrarperspektiv.

Jag vill ställa en fråga till kulturministern. Ser kulturministern positivt på möjligheten att lösa dels frågan om extrabidraget, dels årsanslaget? Att Kulturrådet föreslår oförändrade medel för bidraget behöver inte med nödvändighet innebära att kulturministern utesluter en medelshöjning. Vad jag har förstått beror det bl.a. på nedskärningarna att fler får dela på den totala ramen inom de mångkulturella organisationerna.

Anf. 13 BERNDT EKHOLM (s):

Fru talman! Jag kan fatta mig lite kortare eftersom Kjell Eldensjö har sagt mycket som även jag hade kunnat säga.

Det här är ett institut som har funnits länge i Borås. Borås är en gammal invandrarstad. Många finska textilarbetare kom till Borås, och det har varit naturligt för oss från Sjuhäradsbygden att se värdet i en sådan verksamhet. Jag har kunnat följa den under många år. Jag har kunnat konstatera att det är fråga om ett engagerat arbete. Det är en entusiast med en stark vilja som leder institutionen, och han anstränger sig med det intresse han har för att utveckla institutionen så mycket som möjligt. Det har väl inte alltid varit så lätt. Kanske har ambitionerna ibland varit för höga. Men jag tycker att det är bättre med för höga ambitioner än för låga ambitioner. Institutet har präglats av mycket höga ambitioner. Det ska institutet ha heder för.

Ovanpå detta har det tillkommit mycket nytt i utvecklingen. Det har varit en invandrarexplosion i Sverige. Vi har fått många invandrare hit, inte minst under 90-talet, dvs. under institutets senare år. Det har gjort att trycket och intresset utifrån på aktiviteterna har ökat. I interpellationen nämns rasism och främlingsfientlighet som en viktig del att ge sig i kast med.

När det för år 2000 blev minskade medel blev det givetvis problem med verksamheterna. Det är väl, misstänker jag, ganska ovanligt att olika organisationer får minskade medel. Vad jag förstår berodde det i huvudsak på att anslaget till Statens kulturråd inte ökade. Nu hörde jag i svaret att avsikten är att det ska ligga kvar på samma belopp under åren framöver. Jag utgår från att det är i absoluta tal. Man kan naturligtvis fråga sig om det är ett realistiskt förhållningssätt. Verksamheter expanderar. Det kommer nya verksamheter. Få verksamheter dör. Det blir mer; det ligger i den mänskliga drivkraften. Då behövs det gärna lite mer pengar. Här blir det inte mer pengar, och då blir det problem.

Jag ser väl inte någon annan lösning på den här frågan, som också berör Immigrant-institutet i Borås, än att vi förr eller senare måste få ett större anslag till Kulturrådet. Annars kommer man inte att klara sådana verksamheter. Det går inte att klara med bibehållen medelinsats. I den meningen är jag lite besviken. Jag hoppas att vi kan ändra detta inför framtiden, så att vi kan få loss mer pengar.

Anf. 14 Kulturminister MARITA ULVSKOG (s):

Fru talman! Jag delar helt de övriga debattörernas uppfattningar om den eldsjäl som driver verksamheten vid Immigrant-institutet i Borås. Det är ett väldigt fint arbete som bedrivs där, och det har pågått under mycket lång tid.

Jag besökte Immigrantinstitutet själv så sent som i fredags och tittade på detta stora hus. En av svårigheterna med huset är väl just att det har varit svårt att ta in de extra hyresintäkter som man hade räknat med att ta in genom att hyra ut till utomstående. Det är det som ger problemen. Det innebär också att en betydande del av även det statliga anslaget går till just lokalhyra. Det blir väldigt lite pengar över till verksamhet och anställda. Det är ett strukturellt problem som jag tror att Immigrantinstitutet, kanske i samråd med kommunen och andra intressenter, måste försöka lösa. Det är därför som Kulturrådet har en dialog med Immigrant-institutet på den punkten.

Kulturrådet minskade anslaget förra året med 173 000 kr och valde att föra över pengarna till Mångkulturellt centrum i Botkyrka. Sammantaget är Immigrant-institutet i Borås den institution som ligger på andra plats på listan över bidragsmottagare. Nummer ett är Kurdiska Biblioteket som får 1 miljon kronor per år. Det är ett nytt stöd som har tillförts budgetramen och som är öronmärkt för Kurdiska Biblioteket. Så helt stilla har anslaget inte stått utan det har fyllts på.

Jag kan av förklarliga skäl inte gå närmare in på budgetdiskussionerna. Ansökningarna om ökat verksamhetsbidrag och det framtida stödet kommer att behandlas i diskussionerna om budgetpropositionen. Frågan om lokalkostnaderna är onekligen en viktig fråga. Där är det bra att Kulturrådet för en diskussion med Immigrantinstitutet. Det är kanske fler som måste blandas in i diskussionen.

Det är också viktigt att Immigrantinstitutet kan bli en del i ännu högre grad – de är en del – av det nationella arbetet mot rasism och främlingsfientlighet. Det ger ju möjligheter till att söka projektmedel. EU har också ett handlingsprogram mot diskriminering, och ansökan kan göras både av ickestatliga organisationer och av myndigheter. Det svenska ESF-rådet, alltså rådet för Europeiska socialfonden i Sverige, har nu i uppdrag att sprida ytterligare information om den här möjligheten att söka medel och därmed också bistå frivilligorganisationer. Det skulle kunna vara en av många olika vägar för Immigrantinstitutet att söka nya medel.

Som sagt var har vi i vårpropositionen anslagit 10 miljoner kronor till att förstärka det antirasistiska arbetet. Jag vet ännu inte – ingen i regeringen vet det ännu – exakt hur de pengarna ska användas. Men det här återkommer vi till inom kort.

Anf. 15 KJELL ELDENSJÖ (kd):

Fru talman! Jag noterade också i svaret att det finns en dialog på gång när det gäller lokalkostnaderna. Då är frågan om man kan lösa detta på något sätt. Sedan de här anslagen skars ned har Immigrantinstitutet kunnat upprätthålla den här omfattande verksamheten till stora delar med ideella krafter. Det säger sig självt att det inte går att göra detta i längden.

Jag vill också säga några ord om just kampen mot rasism och främlingsfientlighet. I den kampen fyller Immigrantinstitutet redan en viktig uppgift genom sin upplysningsverksamhet, inte minst bland skolbarn. Ett mycket stort antal brev och e-mail med frågor om invandrare och flyktingar från skolelever kommer till institutet varje år, och antalet ökar. Det har en viktig funktion redan där, och för den sakens skull bör man försöka skydda verksamheten så att den kan fortsätta.

Det borde vara angeläget att få med invandrarna själva i ännu större utsträckning i kampen mot rasism och främlingsfientlighet, i harmoni med en nationell handlingsplan som nyligen presenterats. En sådan samlad och samordnad kraft skulle Immigrant-institutet i Borås kunna utgöra i det sammanhanget. Invandrarna måste få en större delaktighet i arbetet med att kämpa mot fördomar. De vill inte att enbart svenska myndigheter och organisationer ska jobba med detta, utan de vill vara delaktiga i det här, vilket de klart uttrycker.

Jag kan naturligtvis hålla med ministern om att det inte är regeringens uppgift att integrera frivilligorganisationerna i det här arbetet, men jag tror att det vore klokt med en dialog mellan regeringen och Immigrant-institutet också i den här frågan. Invandrarna själva måste väl ändå vara en tillgång i genomförandet av en sådan här plan.

Då vill jag fråga kulturministern om hon vill ytterligare hjälpa till i de här frågorna och öppna för en dialog just när det gäller frågan om rasism och främlingsfientlighet och att de ska kunna vara mer deltagande i just detta. Jag vet, som sagt var, att kulturministern har varit på ort och ställe och fått en viss inblick i verksamheten. Jag vill gärna fråga om just detta.

Anf. 16 BERNDT EKHOLM (s):

Fru talman! Jag lade också märke till att kulturministern hade besökt institutet. Det var en liten tidningsartikel om detta. Det var väldigt positivt, inte minst resonemangen om invandrarnas betydelse i olika verksam-hetsgrenar.

Jag förstår också av kulturministerns sätt att svara på frågorna här att det finns ett engagemang för att finna en lösning på de problem som institutet har. Jag har besökt institutet några gånger, och jag kan förstå att lokalfrågan är ett problem. Lokalerna är arkitektoniskt så disponerade att de inte utan ombyggnad är möjliga att hyra ut till någon annan. Alltihop är nästan bara ett rum, och det är svårt att dela av det. Men det är klart att allting går, och man bör naturligtvis undersöka om det finns samutnyttjande för att använda pengar effektivare. Jag tycker absolut att det är en väg att också titta på. Det är bra att Kulturrådet för den här dialogen.

Samtidigt tror jag att den här typen av verksamhet, liksom många andra invandrarverksamheter som finns runtom, inte kommer att minska i omfattning framöver här i Sverige. Vad vi har att förvänta oss är väl snarare att de kommer att öka och att vi själva också tycker att det är positivt att sådan här verksamhet ökar. Om man då läser i vårbudgeten att verksam-hetsanslaget tyvärr inte kan öka utan är oförändrat undrar man hur de ska få ihop det på lång sikt.

Jag företräder nog den linjen att det här området är av det slaget att man behöver söka sig fram till nya medel, och kanske också en del av de medlen kan komma Immigrantinstitutet i Borås till del. Det är det jag hoppas på sikt.

Anf. 17 Kulturminister MARITA ULVSKOG (s):

Fru talman! För att svara helt kort på frågan om detta med regeringens roll i att involvera frivilligorganisationerna vill jag först säga att de människor som är engagerade i invandrararbete är i högsta grad kompetenta och aktiva samhällsmedborgare, och de har själva en invandrarbakgrund. Trots detta tycker vi att det är viktigt att vi från statens sida också är aktiva för att hålla i och ge en kontinuitet åt dialogen och samrådet, som kan leda fram till samarbetsprojekt och samarbetsformer och i slutändan en eventuell fördelning av de nya medel som aviseras från den integrationsansvariga ministern i regeringen.

Integrationsverket fick redan förra året detta uppdrag att i koncentrerad form bedriva detta samråd med frivilligorganisationerna. Det man kommer fram till vid dessa återkommande möten kommer att utgöra grunden för det praktiska arbetet. Självfallet för vi hela tiden en dialog formellt, men naturligtvis också hela tiden i mängder av informella sammanhang, inte minst på kulturområdet.

Regeringen har ju inte uttalat sig över huvud taget när det gäller den här posten i budgeten. Däremot har Kulturrådet inte begärt ökade medel. Man fick alltså 1 miljon till för något år sedan till Kurdiska Biblioteket. Det är klart att den del som ligger på kulturbudgeten som handlar om arkiv, dokumentation och sådant bara är en liten del av sådant som tillfaller människor med invandrarbakgrund på andra delar av kulturbudgeten och som tillfaller sådana grupper och verksamheter på andra utgiftsområden än det som kulturen tillhör.

Vi är djupt engagerade i detta, på alla områden, alltså även när det gäller de klassiska konstarterna, folkbildningsverksamheten och detta som handlar om dokumentation, arkiv och liknande.

Anf. 18 KJELL ELDENSJÖ (kd):

Fru talman! Tack så mycket för det svaret! Jag tyckte att det fanns mycket positivt i det svar som jag fick nu. Min interpellation till kulturministern har jag ställt därför att jag ser en stor risk för att Immigrant-institutet i Borås tvingas lägga ned verksamheten om man inte får en ekonomi som tillåter en större andel avlönad personal. Det är, som jag ser det, omöjligt att driva en så omfattande verksamhet som nu sker, och som egentligen har sin grund i en framgångsrik utveckling av institutets information med invandrarperspektiv, utan att man har tillräckligt med avlönad personal. Det går naturligtvis under ett par år, men under en längre period går det inte om man inte ser att det är en positiv ekonomisk förändring på gång. Om den är möjlig kanske man kan hålla ut ett par år, men annars blir det naturligtvis långsiktigt omöjligt.

Det är därför som jag anser att det är så viktigt att få till stånd den här debatten, eftersom det är av ett så stort värde att det finns en samordnad instans som mycket nära invandrare och invandrarorganisationer involveras i deras frågor och kulturyttringar i det svenska samhället.

Det var syftet med den här interpellationen, och jag vill tacka kulturminister Marita Ulvskog för det här tillfället till debatt i frågan. Jag vädjar till slut om att hon ska fortsätta att verka för institutet i Borås.

Anf. 19 Kulturminister MARITA ULVSKOG (s):

Fru talman! Jag vill i min tur tacka Kjell Eldensjö och Berndt Ekholm för denna debatt. Men återigen: Jag kan inte ge mig in i några förhandlingar om budgetutfallet i ett läge där budgetarbetet just har inletts i Regeringskansliet. Jag upprepar också att grundfrågan just nu när det gäller Immigrant-institutet i Borås inte är innehållet i verksamheten, bristande engagemang eller ett inte tillräckligt viktigt uppdrag, utan det handlar mycket om att själva huset frestar på resurserna så att det blir väldigt lite pengar kvar till avlönande av personal och drift av verksamhet. Det är en konflikt som tyvärr måste lösas.

Överläggningen var härmed avslutad.

Redaktionens anmärkning:
Sedan debatten hölls i Riksdagen har tyvärr ingenting praktiskt hänt. Stödet till Immigrant-institutet är detsamma som förr.