Ny rapport om fyra invandrargrupper:

Svag social och ekonomisk förankring

- och stora skillnader mellan grupperna
Var tredje invandrare från Iran och Turkiet och var femte chilenare har en svag förankring i Sverige. Invandrare från Polen lyckas något bättre.

Svag förankring betyder att en och samma individ har minst två allvarliga problem samtidigt:

t ex inget arbete, låga inkomster, begränsad tillgång till välfärden eller ingen familj.

Individuella egenskaper som ålder, kön, utbildning och vistelsetid i Sverige m m räcker inte som förklaring. Invandrarnas kulturella bakgrund, förföljelse i hemlandet, deras förväntningar när de kom till Sverige, svenskarnas bemötande och attityder och - inte minst - den diskriminering, som de upplever i olika situationer, finns också med i bakgrunden.

Det visar en ny rapport från Socialstyrelsen. I rapporten framstår utbildningsnivå och svensk-kunskaper som två centrala faktorer för möjligheterna att etablera sig i Sverige.

De fyra grupperna har en mycket varie-rande utbildningsnivå. De från Polen och Iran har i genomsnitt en högre utbildning än jämn-åriga svenskar. Bland dem från Turkiet saknar många helt och hållet utbildning. Få höjer sin formella utbildningsnivå i Sverige trots studier och kurser.

Trots att utbildningsnivån är viktig räcker det inte med utbildning för att bli etablerad i det svenska samhället. Invandrare med hög utbildning har, jämfört med infödda svenskar, betydligt högre risk att vara arbetslösa eller inte alls höra till arbetskraften.

-Vi kan konstatera att det finns en stor outnyttjad resurs - individer, som inte kommer in på arbetsmarknaden eller inte får ett jobb som motsvarar deras utbildning, säger överdi-rektör Lars Pettersson på Socialstyrelsen. Han understryker att detta är en förlust för samhället och samtidigt en förlust för den enskilde.

Rapporten visar också att svenskkunskaperna är mycket viktiga för möjligheterna att etab-lera sig i Sverige och att integreras genom ar-bete. För första gången kan det beläggas att det finns ett tydligt samband mellan kunskaper i svenska och inkomst, ju bättre svenskkunska-per, desto högre arbetsinkomst.

De som har svårast att etablera sig i Sverige har också en högre risk att inte kunna tillvarata sina intressen, att känna mindre trygghet och riskera att vara sjuk, oroliga och lida av sömn-löshet och ångest.

Andra fakta ur rapporten tyder på stora förändringar som de olika grupperna har gått igenom sedan ankomsten till Sverige.

$ Många är efter ankomsten till Sverige arbetslösa och relativt få förvärvsarbetar. Detta står i en tydlig kontrast till invand-rarnas sysselsättning i hemländerna.

$ Invandrarna lyckas inte alltid att behålla sin sociala status från sitt ursprungsland. Flertalet av dem som vid ankomsten till Sverige var arbetare eller lägre tjänstemän är det också vid intervjutillfället. En större del av dem från medel- och högre tjänste-manna-skiktet förlorar sin sociala position i Sverige. De som lyckats behålla sin sociala posi-tion har oftast ett s k internationellt yrke som läkare, sjuksköterska, civilingenjör eller arkitekt.

$ Skilsmässor är betydligt vanligare än bland infödda svenskar. Detta trots att Sverige har den högsta skilsmässofrekvensen i världen och att skilsmässor är betydligt mindre vanliga i invandrarnas hemländer. Skilsmässorna har lett till en påfallande hög andel ensamstående mödrar; mellan 20 och 30 procent av samtliga kvinnor i respektive grupp, jämfört med 7 procent för kvinnor i Sverige totalt sett. Mer än var tredje av des-sa ensamstående mödrar är arbetslös.

En slutsats är att studier kring invandrare i högre utsträckning bör handla om grupper från olika ursprungsländer än om Ainvandrare@ som en kollektiv kategori, säger Maria Roselius, ansvarig för rapporten.